Jag heter Linda Vasel och bor med min man i en gammal skola på landet strax norr om Sjöbo i Skåne. Jag arbetar som modedesigner och har min ateljé hemma i en av de gamla skolsalarna. Här tillbringar jag dagarna tillsammans med våra hundar. Vi har två broholmertikar; Humlan snart 3 år och Elba på 6 mån samt två katter och ett gäng höns.

I många år gick vi och klurade på vilken hund som kunde passa oss bäst. Bland favoriterna fanns mastiffer och bergshundar men de flesta föll bort av olika skäl; för självständiga, för mycket päls, för mycket jakt eller vaktegenskaper. Men av en slump, lagom till att vi flyttat ut på landet och hade massor av plats både inne och utomhus, träffade vi för första gången en broholmer 2013. Robust, värdig och väldigt snygg! Hon hette Tora och jag började läsa allt jag kunde hitta om denna ovanliga ras som lät för bra för att vara sann. När vi fick vår egen broholmer 2016 visade det sig otroligt nog vara Toras dotter!

Broholmern är utan tvekan den charmigaste hund jag har haft att göra med. Lugn, klok, och med mycket närvaro. Tar sin uppgift som gårdsväktare på stort allvar och har ett mäktigt skall. Samtidigt är den väldigt kärleksfull och vill gärna bli klappad och ompysslad av familjens vänner och bekanta. Soffmys i knäet på husse och matte är nog det bästa som finns och jag tror att de helst inte vill lämna oss ur sikte alls. Vart man än går finns där en nos, en tass eller ett stort huvud att luta sig mot. Broholmern har helt klart kommit för att stanna i vår familj.